Sagan om hur jag blev förhäxad

Det finns följeslagare som lojalt och kärleksfullt står vid min sida även då jag ibland brister i mitt engagemang till dem. Det finns en vit plastpärm som jag kallar för min bibel. I mitt hjärnkontor och i mina anteckningsböcker finns mängder av empirisk kunskap för att lindra, förebygga och läka olika åkommor av såväl kroppsliga som själsliga slag. Den mest ärofulla titel jag eftersträvar är klok gumma.

För cirka tolv år sedan kom eteriska oljor in i mitt liv. Jag minns dessvärre ej om det var hönan eller ägget som kom först, men antagligen så var det min inspirerande yogalärare i Malmö som introducerade mig för denna bekantskap. Möjligtvis har hon något drag av höna sedd ur en speciell vinkel, men något ägg var hon då inte! Hon hade alltid en stor skål med vatten och flytande värmeljus på golvets mitt, en aromalampa med väldoftande eteriska oljor och årstidsbunden dekoration från naturen i form av löv, blommor, örter etc. Jag föll för hennes upplägg med yogan och är ganska säker på att det var så jag sedan sprang på mina första inköp i en hälsokostbutik i Lund. Detta var begynnelsen.

Likt en förälskelse blev jag trollbunden och betuttad av dessa ljuva väsen ju mer kunskap om dem som kom i min väg. De fick mig att drömma. De fick mig att övervinna min rädsla. De fick mig att läsa basmedicin.(!) De fick mig att målinriktat kämpa för att lära mig mer, vilket ledde till flitigt sparande av korvören för att komma dit. Dit var Stockholm. Där fanns en av två eller tre kompetenta utbildningar i landet av aromaterapeuter. Skräckslagen upptäckte jag att jag var där! Jag lämnade det trygga och begav mig in i det okända - och alldeles underbara - skulle det visa sig.

Under min ettåriga utbildning var det mycket kring oljorna som upplevdes, nötades och blötades. Dofterna fullkomligt rök ur öronen på mig efter vissa dagar. Min vita plastpärm fylldes till bredden med kunskap och lärdomar. Och så en dag efter mycket energiinvestering och flängande mellan Skåne och Hufvudstaden, så hade min plastpärm blivit min bibel och i min hand höll jag mitt diplom. Inte bara så där, men det var ändå med en viss förvåning som jag insåg att jag hade klarat det. Att jag hade lärt mig att hantera eteriska oljor och hur jag kan medverka att dess kraft och väsen brukas optimalt. Det var en mäktig känsla.

Så vad har man egentligen för användning av sådant där hokus pokus kanske du tänker. Vad är det som är så märkvärdigt att jag investerat kraft, surt förvärvade pengar och makat på det gamla för att ge plats åt en massa nytt i hjärnarkivet? Jo, förutom att det doftar ljuvligt (för det mesta) och passar bra att skapa myspys-atmosfär och annat snuttepluttigt med, så ger oljorna livskraft åt det som är utan energi, de lindrar fysiska skador och känslomässiga trauman, de läker, föryngrar, förebygger vanliga åkommor och komplementerar all annan medicin och vård. Aromaterapi tillför. Det ger. Det öppnar upp och verkar kraftfullt.

Skeptiker eller frälst är sak samma för dem. De gör sig inte till. De är sig själva och väljer du att ta dem till hjälp så gör de det dem ska. (Tungvrickarvarning på den meningen, men ödmjuk som jag är bjuder jag hjärtligt på den!) De förskönar inte sin effekt eller egenskap. De vet bara ett sätt och gör sin grej. Det är min uppgift att låta deras användning komma till sin rätt, dessa mina ständiga följeslagare på min väg till klok gumma.